Synonymer och korsord till ränna

Betydelse

1. Springa fort och ofta planlöst, ibland på ett störande sätt. 2. Stöta eller köra något med kraft mot eller in i något. 3. (tekniskt) Ordna varptrådarna på längden inför vävning i en vävstol.

Synonymer

Korsordshjälp

Tänkbara korsordssvar för ränna, sorterade efter exakt antal bokstäver.

Antonymer

Användning och nyans

Ränna används ofta i vardagligt tal för att beskriva en snabb och lite kaotisk rörelse. Det är mer informellt än springa eller löpa. Ordet kan ha en underton av irritation eller meningslöshet, särskilt i fraser som ränna runt eller ränna på stan. Flänga är en nära synonym som också betonar det planlösa. Rusa och störta antyder oftast högre fart och ett tydligare mål.

Exempelmeningar

• Barnen rände ut och in genom dörrarna hela förmiddagen.
• Sluta ränna i korridoren, du stör de som arbetar!
• Han blev så frustrerad att han rände näven rakt i väggen.
• Busschauffören hann inte bromsa utan rände rakt in i snödrivan.
• Förr i tiden var det ett tidskrävande arbete att ränna en varp för hand.
• Jag orkar inte ränna på stan i jakt på presenter i år igen.

Idiom och fasta uttryck

• ränna benen av sig — springa omkring väldigt mycket, anstränga sig fysiskt till det yttersta.
• ränna ner dörrarna hos någon — besöka någon mycket ofta och enträget.

Böjning

Etymologi

Verbet ränna har rötter i fornsvenskans ränna, som betydde få att rinna eller löpa. Ordet är en så kallad kausativbildning till verbet rinna, det vill säga att det ursprungligen betydde att orsaka rinnande. Det är besläktat med ord i andra germanska språk, som tyska rennen (springa) och engelska run. Med tiden har betydelsen förskjutits från få att flöda till röra sig snabbt som ett flöde, det vill säga springa.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan att ränna och att springa?

Att ränna antyder oftast en mer planlös, oordnad eller upprepad rörelse än springa. Det kan också ha en lätt negativ klang, som i uttrycket sluta ränna.

Är verbet ränna släkt med substantivet ränna (t.ex. stupränna)?

Ja, båda orden kommer från samma germanska rot som har med rinna eller flöda att göra. En ränna (substantiv) är en fåra där något kan rinna, och att ränna (verb) är att röra sig snabbt som i ett flöde.

Hur böjs ränna i dåtid?

Preteritum (dåtid) är rände och supinum (har/hade-form) är ränt. Exempel: Igår rände jag runt på stan, Jag har ränt här hela dagen.

Vanliga fel

• Förväxlas ibland med substantivet ränna (en ränna, rännan). Verbet beskriver en handling (att röra sig), medan substantivet beskriver ett avlångt spår eller en kanal.
• Böjningen förväxlas ibland med verbet rinna. Det heter han rände (av att ränna) men vattnet rann (av att rinna).

Närliggande ord

På engelska

run, rush, dash, tear around, ram, thrust, shove

Fler ord att utforska